förnedring

Usch och fy vad förnedrande det är när någon man älskar är våldsam mot en. Även om det kanske inte gör så ont så känner man sig bara så fruktansvärt förudmjukad när man blir slagen. Jag grät som en bebis förut och nu känner jag mig lite löjlig för det. Men jag kände mig bara så äckligt värdelös. Men några förlåtpussar och ännu fler förlåtkramar gjorde det bra igen.

Är iallafall sjukt stressad nu eftersom jag sitter här invirad i ett blått badlakan och stör syrrans lilla förfest, Haha. Ska iväg typ..nu egentligen..fan för att jag inte kan hålla koll på klockan.

well..pusspuss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0